Powered by Bravenet Bravenet Blog

19-11-2016

22:37:00

SL-VM i Orlando, Florida, USA - Sjunde plats

Efter mycket dålig uppladdning åkte jag ändå till VM. Förhoppningarna om ett bra totalresultat var inte helt realistiska så jag fick sikta in mig på att komma igenom tävlingen och eventuellt ta en bänkmedalj.





Den förkylning som jag så opassligt fick just innan tävlingen gjorde att jag tappat lite i vikt så första målet fick bli att korrigera det.


Jag vägde in på hyfsade 141,45 kg efter en äkta amerikansk diet under den sista veckan så jag vågade åtminstone dra till med ingångarna 380-340-300 när jag vägde in.





Finlands Styrkelyftförbund hade försett oss med en ensam coach på två tävlande i samma viktklass så jag värvade in lite svensk coachhjälp för dagen i form av Olof Wiklund och Frida Wik. Utan dem hade vi varit illa ute och vår stackars coach Tommi Paavilainen hade fått svårt att hinna med, även om han är en fantastisk coach! I en klassisk tävling hade det säkert funkat men inte med utrustning, det är helt enkelt för mycket att göra.





Uppvärmningen i knäböj kändes otroligt nog helt hyfsat bra. Jag gjorde en sista böj på 370 som var parallell men lätt.


Ingången på 380 kändes rätt lätt men jag fick underkänt 2-1 på djupet. Hmmm.... vad gör man nu? Jag höjer och sätter lite mer fart på.


390 i andra. Fan vad Olof kan dra hårda lindor! Det blev lite för tight kände jag när jag gick fram till stången och började tappa känseln i fötterna. Jag stapplade ut med vikten men kände att jag höll på att tappa kontrollen totalt och falla på näsan. Lite desperat stannade jag upp och balanserade upp men vågade inte ställa mig i optimal position utan bestämde mig för att bara köra som jag stod. Jag fick startkommando och gjorde en grisböj som jag fick 2-1 godkänt på! PUHHHH!!


Jag begärde 400 som sista men bestämde mig efter några minuter att jag inte ens går in på lavan och försöker, med tanke på min rygg och att benen kändes som spagetti. Jag hade inte böjt mer än 360 kg under hela året och det var i maj, så det var skönt att vara med på banan igen.





Bänk då. Min bästa skjorta har redan några tävlingar på nacken så några större vikter skulle det knappast bli. Sista värmningslyftet på 335 var lite segt.


340 ingång var säkert och bra. Det taktiska valet i andra blev 347,5 kg som blev lite ryckigt och segt. Fick det godkänt med nöd och näppe. Inför sista hade jag redan bänkmedalj klart och det var ju tur det för 352,5 kg blev för tungt.





Uppvärmningen i mark blev snabb som vanligt då jag är en av de sista att bänka och en av de första att marka. Tre snabba vikter, 210-250-275 så var det dags att gå in på 290. Det var ett lätt och säkert lyft, skönt.


300 i andra blev rätt jobbigt och kändes som max. Jag försökte gå på 305 i sista men det blev bara pannkaka av det.





Totalt 1037,5 kg blev det vilket räckte till en sjundeplats. Resultatet är inte fantastiskt men jag får vara nöjd. Jag kunde inte förvänta mig mer just nu utan får vara glad att jag fick bänkmedaljen och ett kvitto på att jag är på rätt väg verkar det som.





STORT TACK till Tommi, Olof och Frida som coachade. Utan extra hjälp hade det inte gått så bra. Hoppas att vårt förbund tänker om i den här frågan så att vi får bra förutsättningar att göra bra ifrån oss.


Tack även till arrangörerna för ett mycket bra mästerskap. Allt funkade som man hoppas och förväntar sig att det ska funka på ett VM.


Tack också till min sponsor TITAN som försåg mig med en hel trave nya friska bänkskjortor och annat skoj vilket ger nya förhoppningar om goda bänkresultat ett tag framåt.





RESULTAT







5 Comment(s) / Post Comment