Powered by Bravenet Bravenet Blog

15-10-2017

01:55:00

Bänk-EM i La Manga, Spanien - GULD

Jag var på förhand osäker på om jag skulle resa men i och med att det var semester i samband med resan och att flera personer litade på att jag skulle komma (Marcela, Lillan och Erika) så åkte jag. Det blev en jobbig resa då jag inte kunde ta hand om eget bagage eller nåt, jag var bara en belastning egentligen. Men jag kunde köra bil i alla fall.
Jag fick mig en snabb omgång av massör Tomas Helén dagen före tävling och kände mig hoppfull. Jag lade mig på bänken och kände att jag kunde komma i hyggligt bra position så vad hade jag att förlora?!

På tävlingsdagen vägde jag in på lätta 139.9 kg även om jag siktade på 142 kg. Värmen tog ut sin rätt, samtidigt som att jag svettades mer eller mindre konstant eftersom jag spände hela kroppen konstant pga smärtorna. Jag begärde 340 men hoppades kunna höja en aning. Vi blev 20 lyftare i gruppen vilket inte är optimalt vid uppvärmningen om man är lite osäker på ingången.

På uppvärmningen kändes allt lite överraskande som papper. 70-120-170 flög upp som ingenting. Sen satte vi på skjortan och 340 till 5 cm planka. Kändes som 100 kg! Ändrade ingången till taktiska 347,5 kg. Nästa värmare på 345 till 2 cm planka var ca 10 min före mitt första tävlingslyft, kändes ok. Ingen annan värmde vilket var underligt med tanke på den långa väntan till första lyftet.

Om jag ska vara ärlig kändes det som att det enda sannolika konkurrenten om guldet var norrmannen Alastair McCall så jag taktikerade mest mot honom. Han hade ingång 345 så därför höjde vi min ingång.
Han bommade ingången och jag klarade säkert. 
Naturligtvis kontrade han till andra rundan till 350 så jag lade taktiskt 352,5 kg.
Alastair klarade nästan andra men bommade, och jag klarade så jag hade fortfarande triumf på hand inför tredje. Här började jag snegla på Wilkspoäng. Per Marius Hole rusade på som en raket i -105 kg med 345 kg så det behövdes en hel del för att bli bästa lyftare på poäng ifall det skulle råka sig så att Alastair inte fick till det i sista. Första prioritet var naturligtvis guld i viktklassen så när Alastair missade sista gick jag på 362,5 kg för att bli bästa lyftare på poäng men klarade inte att låsa ut det helt. Det satt nånstans i bakhuvudet att jag inte vågade använda legdrive som jag brukar för att buffa upp vikterna så det blev en aning försiktiga lyft genom hela tävlingen.

Idag räckte min insats till guld i plussen och titeln Europamästare i bänkpress för sjätte gången! Jag är glad för att jag kunde genomföra tävlingen även om det var både besvärligt och smärtsamt. På prisutdelningen var jag nära att sätta mig ner då jag hade svårt att stå. Mina medtävlande fick hjälpa mig både upp och ner på prispallen vid prisceremonin.
Jag fick utmärkelsen för andra bästa lyftare på hela mästerskapet på banketten.

Som en liten "milestone" kan nämnas att jag och min fru nått upp till våra 100e och 101a internationella medalj i och med detta mästerskap OM man räknar in delgrensmedaljer på styrkelyfttävlingar.

TACK till coacherna Janne Hakala och Kaj Mattila och till familjen för att vi kunde genomföra detta tillsammans!
TACK till sponsorerna Åland Post, Ålandsmejeriet, Titan Support Systems USA för ert stöd!

Resultatlistor: 
http://europowerlifting.org/results/2017/european-equipped-open-junior-and-masters-bench-press-championships-2017-in-la-manga-spain.html

0 Comment(s).

There are no comments to this entry.

Post New Comment

No Smilies More Smilies »